Livet efter detta
jag ska skriva om livet efter detta inom buddhismen och hinduismen.
buddhisterna tror att människan är fången på jordelivet p.g.a sin besatthet av att ha det så bra som möjligt, skaffar sig saker som i slutändan är inget att ha. människan är hast i detta hjul av återfödelse och att lägga sitt liv på lyx leder vidare till återfödelsen och buddhisterna säger att man är fången på jorden om man inte hittar sin sanning. men detta kretslopp kan brytas, men det måste människan själv göra och ingen annan. man måste hitta sanningen som Buddha kom fram till och han vill att människor ska också komma fram till sanningen. han säger det genom sin lära (dharma). finner man sanningen så bryts återfödelsens cirkel och man går in i nirvana. Dit kan både djur och människor komma. inte ens Buddha har kunnat helt säga vad nirvana är för något. men man kan tolka det som ett tillstånd av absolut lugn och lycka, då all oro och alla begär har slocknat.
hinduerna tror på återfödelsen. men de har en annan syn på den till skillnad från buddhisterna. de tror att själen och kroppen är två olika saker, när man dör så dör bara kroppen och själen åker vidare till nästa människa. ett citat ur boken Bhagavagita: "liksom en människa lägger av slitna kläder och tar på nya, så lägger själen av den slitna kroppen och går såin i nya kroppar". det dom mennar är att själen hoppar till in i en annan kropp när den nuvarande kroppen är för sliten. därför så återuppföds själen. man föds i ett kast och man dör i samma, men om jag har förstått det rätt så om man lever bra och rätt liv så kan man födas i ett annat, högre kast i nästa liv och tvärtom, ett dåligt liv så föds man i ett lägre kast.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
buddhisterna tror att människan är fången på jordelivet p.g.a sin besatthet av att ha det så bra som möjligt, skaffar sig saker som i slutändan är inget att ha. människan är hast i detta hjul av återfödelse och att lägga sitt liv på lyx leder vidare till återfödelsen och buddhisterna säger att man är fången på jorden om man inte hittar sin sanning. men detta kretslopp kan brytas, men det måste människan själv göra och ingen annan. man måste hitta sanningen som Buddha kom fram till och han vill att människor ska också komma fram till sanningen. han säger det genom sin lära (dharma). finner man sanningen så bryts återfödelsens cirkel och man går in i nirvana. Dit kan både djur och människor komma. inte ens Buddha har kunnat helt säga vad nirvana är för något. men man kan tolka det som ett tillstånd av absolut lugn och lycka, då all oro och alla begär har slocknat.
hinduerna tror på återfödelsen. men de har en annan syn på den till skillnad från buddhisterna. de tror att själen och kroppen är två olika saker, när man dör så dör bara kroppen och själen åker vidare till nästa människa. ett citat ur boken Bhagavagita: "liksom en människa lägger av slitna kläder och tar på nya, så lägger själen av den slitna kroppen och går såin i nya kroppar". det dom mennar är att själen hoppar till in i en annan kropp när den nuvarande kroppen är för sliten. därför så återuppföds själen. man föds i ett kast och man dör i samma, men om jag har förstått det rätt så om man lever bra och rätt liv så kan man födas i ett annat, högre kast i nästa liv och tvärtom, ett dåligt liv så föds man i ett lägre kast.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
Hur ska livet levas (levnadsregler)
jag ska skriva om hur livet ska levas (levnadsregler) inom buddhismen och hinduismen.
en buddhist ska leva en så kallad medelväg d.v.s att människan ska ha det han eller hon behöver för att må bra, men absolut inte mer. man kan se det i buddhas liv, han levde först i lyx, sen plågade han sin kropp och till sist valde han en medelväg. det jag försöker att säga är att man ska inte svällta men man ska inte bekosta sig på lyx och underhållning enligt buddhisterna. man ska leva enligt den åtta faldiga vägen, men bara för att göra det enklare så har buddhisterna lagt upp ett par regler eller om man vill kalla de för lavnadsråd eller avtal. man bestämmer själv om man ska följa de eller inte. det finns fem råd eller regler som är som löften. de bör man säga högt varje dag och därför är de korta:
jag lovar att inte döda.
jag lovar att inte stjäla.
jag lovar att inte missbruka sexualiteten.
jag lovar att inte ljuga.
jag lovar att avhålla mig från alkohol, eftersom den orsakar skada och gör mig omdömelselös.
under kortare periodeer kan man lova tre regler till:
jag lovar att inte äta på felaktiga tider. (under den perioden ska man inte äta efter kl. 12 på dagen)
jag lovar att avstå från dans, sång och musik och från att använda parfym
jag lovar att avstå från att sova i bekväma sängar.
när man känner att man är tvungen att dra sig undan och leva i stillhet och tänka över livet ska man lava efter dom där reglerna.
enligt de gamla skrifterna så delas en mans liv ni i 4 stadier om man tillhör de tre högsta kasterna. efter en ung pojke har genomgått det som kan likna en konfirmation så ska han i en lång tid (oftast 12 år) med studier framför honom. under den tiden är pojken med sin lärare. i det andra stadiet ska han bilda hamilj och ta ansvar för dem.i det tredje stadiet ska han lämna ifrån sig sina ägodelar och bara leva på sånt han verkligen behöver för att överleva. under den här tiden ska han i ensamhet tänka och meditera. och i det sista stadiet är han fri och kan göra vad han vill. kastindelning avgör mycket om hur hinduerna ska leva. ett kast är som en indelning om hur vis och bra man är, om man har ett högt kast betyder det att den som levde innan dig (själen hoppar ju till en annan person när "kroppen" dör) levde rätt och tvärtom om man har ett lågt kast. när man är uppdelad i ett kast får man inte t.ex gifta sig med någon ur ett annat kast, man får inte heller ha vissa jobb.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
en buddhist ska leva en så kallad medelväg d.v.s att människan ska ha det han eller hon behöver för att må bra, men absolut inte mer. man kan se det i buddhas liv, han levde först i lyx, sen plågade han sin kropp och till sist valde han en medelväg. det jag försöker att säga är att man ska inte svällta men man ska inte bekosta sig på lyx och underhållning enligt buddhisterna. man ska leva enligt den åtta faldiga vägen, men bara för att göra det enklare så har buddhisterna lagt upp ett par regler eller om man vill kalla de för lavnadsråd eller avtal. man bestämmer själv om man ska följa de eller inte. det finns fem råd eller regler som är som löften. de bör man säga högt varje dag och därför är de korta:
jag lovar att inte döda.
jag lovar att inte stjäla.
jag lovar att inte missbruka sexualiteten.
jag lovar att inte ljuga.
jag lovar att avhålla mig från alkohol, eftersom den orsakar skada och gör mig omdömelselös.
under kortare periodeer kan man lova tre regler till:
jag lovar att inte äta på felaktiga tider. (under den perioden ska man inte äta efter kl. 12 på dagen)
jag lovar att avstå från dans, sång och musik och från att använda parfym
jag lovar att avstå från att sova i bekväma sängar.
när man känner att man är tvungen att dra sig undan och leva i stillhet och tänka över livet ska man lava efter dom där reglerna.
enligt de gamla skrifterna så delas en mans liv ni i 4 stadier om man tillhör de tre högsta kasterna. efter en ung pojke har genomgått det som kan likna en konfirmation så ska han i en lång tid (oftast 12 år) med studier framför honom. under den tiden är pojken med sin lärare. i det andra stadiet ska han bilda hamilj och ta ansvar för dem.i det tredje stadiet ska han lämna ifrån sig sina ägodelar och bara leva på sånt han verkligen behöver för att överleva. under den här tiden ska han i ensamhet tänka och meditera. och i det sista stadiet är han fri och kan göra vad han vill. kastindelning avgör mycket om hur hinduerna ska leva. ett kast är som en indelning om hur vis och bra man är, om man har ett högt kast betyder det att den som levde innan dig (själen hoppar ju till en annan person när "kroppen" dör) levde rätt och tvärtom om man har ett lågt kast. när man är uppdelad i ett kast får man inte t.ex gifta sig med någon ur ett annat kast, man får inte heller ha vissa jobb.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
Bön och offer
jag ska skriva om bön och offer inom buddhismen och hinduismen.
buddhisterna ber inte de medieterar istället, men de går också till templet för att hylla Buddha på pujadagarna. de går fram till dagoba och offrar blommar. dagoba innehåller en en relik d.v.s en kroppsdel, t.e.x en benbit från någon framstående buddhist som buddha eller någon av hans lärljungar eller någon annan. buddhisterna offrar blommorna i hopp om en bättre karma. de tar endast blommor som har vissnat och dött för att så vill de att deras kropp ska göra, vissna och försvinna. buddhister tar absolut inte någons liv därför så "offrar" de blommor som är noga kontrollerade att de inte har något liv i sig överhuvudtaget.
hinduerna ber till sina gudar i templerna. de går dit och ber framför sin gud som är avbildad på en staty eller en bild och offrar ex blommor i girlanger och mat. men de har även ett rum eller vrå i hemmet som de regelbundet ber till sina gudar. det är viktigt för hinduer att utföra en slags reningscermoni före mötet med gudarna.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
buddhisterna ber inte de medieterar istället, men de går också till templet för att hylla Buddha på pujadagarna. de går fram till dagoba och offrar blommar. dagoba innehåller en en relik d.v.s en kroppsdel, t.e.x en benbit från någon framstående buddhist som buddha eller någon av hans lärljungar eller någon annan. buddhisterna offrar blommorna i hopp om en bättre karma. de tar endast blommor som har vissnat och dött för att så vill de att deras kropp ska göra, vissna och försvinna. buddhister tar absolut inte någons liv därför så "offrar" de blommor som är noga kontrollerade att de inte har något liv i sig överhuvudtaget.
hinduerna ber till sina gudar i templerna. de går dit och ber framför sin gud som är avbildad på en staty eller en bild och offrar ex blommor i girlanger och mat. men de har även ett rum eller vrå i hemmet som de regelbundet ber till sina gudar. det är viktigt för hinduer att utföra en slags reningscermoni före mötet med gudarna.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
Viktiga myter och riter
jag ska skriva om viktiga myter och riter inom buddhismen och hinduismen.
Pujadagarna är de viktiga dagar för buddhister. det är fyra dagar i månaden, varav fullmånedagen är den viktigaste dagen. vid fullmåne i april och maj firas det extra mycket för att då inträffar det de tre viktigaste sakerna i Buddhas liv: han föds, han hittade sin sanning och han dog också på den här dagen. den här högtiden heter Vesak. buddhister mediaterar mycket för att de måste ha rätt koncentration men man måste kunna klara av den åttafaldiga vägen innan man kan komma dit (rätt koncentration är den sista punkten). när man har klarat av de sju första stegen som man också måste följa hela sitt liv så kommer det sista, åttonde steget, (rätt koncentration) så handlar det om att man ska meditera. genom att meditera så hittar man sin sanning, som Buddha gjorde. hela buddhismen går ut på att hitta sin sanning om livet, så därför är meditation en av de absolut viktigaste sakerna inom buddhism.
kon anses vara helig för hinduismer för att de tror att gudarna lever av kon och människan lever på kon. i kon har
"världsordningen sin fasta grund" d.v.s att kon anses vara den som behåller varldsfreden. hinduerna är väldigt försiktiga med kon det märker man bara av att åka dit, kon får gå fritt överallt, människorna bugar sig om en ko går förbi, de äter inte nötkött, bilister saktar ner för att inte störa kon på något sätt. vatten är också viktig för hinduer för att det har blivit som en symbol för liv och renhet. floden ganges kallas ibland för indiens moder för att det är mamman som ger barnet liv, det gör också ganges genom sitt vatten. vattnet ger liv till växer och djur. utan vatten skulle vi inte leva. Ganges har för hinduer blivit en symbol för ett liv utan slut. hundratals hinduer samlas på ganges stränder, varje dag, för att utföra sina religiösa ceremonier. hinduer tror på karma, d.v.s om man gör nåot dåligt får det en dålig uppföljning. ex. om man har mördat någon så kommer man att bli straffad för det på något sätt i exempel nästa dag eller nästa liv t.o.m. men det är tvärtom om man gör något bra.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
Pujadagarna är de viktiga dagar för buddhister. det är fyra dagar i månaden, varav fullmånedagen är den viktigaste dagen. vid fullmåne i april och maj firas det extra mycket för att då inträffar det de tre viktigaste sakerna i Buddhas liv: han föds, han hittade sin sanning och han dog också på den här dagen. den här högtiden heter Vesak. buddhister mediaterar mycket för att de måste ha rätt koncentration men man måste kunna klara av den åttafaldiga vägen innan man kan komma dit (rätt koncentration är den sista punkten). när man har klarat av de sju första stegen som man också måste följa hela sitt liv så kommer det sista, åttonde steget, (rätt koncentration) så handlar det om att man ska meditera. genom att meditera så hittar man sin sanning, som Buddha gjorde. hela buddhismen går ut på att hitta sin sanning om livet, så därför är meditation en av de absolut viktigaste sakerna inom buddhism.
kon anses vara helig för hinduismer för att de tror att gudarna lever av kon och människan lever på kon. i kon har
"världsordningen sin fasta grund" d.v.s att kon anses vara den som behåller varldsfreden. hinduerna är väldigt försiktiga med kon det märker man bara av att åka dit, kon får gå fritt överallt, människorna bugar sig om en ko går förbi, de äter inte nötkött, bilister saktar ner för att inte störa kon på något sätt. vatten är också viktig för hinduer för att det har blivit som en symbol för liv och renhet. floden ganges kallas ibland för indiens moder för att det är mamman som ger barnet liv, det gör också ganges genom sitt vatten. vattnet ger liv till växer och djur. utan vatten skulle vi inte leva. Ganges har för hinduer blivit en symbol för ett liv utan slut. hundratals hinduer samlas på ganges stränder, varje dag, för att utföra sina religiösa ceremonier. hinduer tror på karma, d.v.s om man gör nåot dåligt får det en dålig uppföljning. ex. om man har mördat någon så kommer man att bli straffad för det på något sätt i exempel nästa dag eller nästa liv t.o.m. men det är tvärtom om man gör något bra.
Källa: läroboken Religion av Almqvist & Wiksell förlag AB
